Kurt Schwertsik

El Vikipedio, la libera enciklopedio
Kurt Schwertsik
Persona informo
Naskiĝo 25-an de junio 1935 (1935-06-25) (88-jaraĝa)
en Vieno
Lingvoj germana
Ŝtataneco Aŭstrio
Alma mater Universitato por Muziko kaj Drama Arto de Vieno
Familio
Edz(in)o Christa Schwertsik
Okupo
Okupo komponisto • universitata instruisto
vdr

Kurt SCHWERTSIK (naskiĝis en Vieno la 25an de junio 1935) estas aŭstra komponisto kaj disĉiplo de Friedrich Cerha.

Agadoj[redakti | redakti fonton]

Li estas fama pro kreado de la Tria viena skolo kaj disvastigado de nuntempa klasika muziko. Estinte lernanto de Joseph Marx kaj Karl Schiske ĉe la Muzikakademio de Vieno, li poste studis kun Karlheinz Stockhausen en Kolonjo kaj Darmstadt. En 1958 li fondis la ensemblon die reihe kune kun kolega komponisto kaj direktisto Friedrich Cerha (fama pro finado de la opero Lulu de Alban Berg) kaj poste, en 1968, la ensemblon "MOB art & tone ART" kun Otto Matthäus Zykan kaj Heinz Karl Gruber. Li funkciis kiel kornisto de la Viena Simfonia Orkestro (de 1968) instruante komponiarton ĉe la viena konservatorio Wien (de 1979). Inter 1989 kaj 2004 li estis profesoro pri muzika kunmetado ĉe la Musikhochschule en Vieno, kiu poste estis Universitato de Muziko kaj Prezentartoj.

Ekde 1989 li instruas ĉe la Universitato por Muziko kaj Drama Arto de Vieno. Li kreis krom orkestraĵojn kaj ĉambromuzikaĵojn kaj scenejaĵojn: operojn (Café Museum - eine Erleuchtung"/1993 aŭ "Die Welt der Mongolen"/1997) kaj muzikan teatraĵon "Der ewige Frieden"/1995. Li kunlaboris ankaŭ kun Otto M. Zykan. Liaj verkoj estas karakterizitaj per lia speciala esplorado de tonaleco kaj lia muzika ironio kaj humuro. Li ricevis la Grandan Aŭstran Ŝtatan Premion (1992), la aŭstran Ornamadon por Scienco kaj Arto (1997) kaj multajn aliajn premiojn.

Kurt Schwertsik estas Prezidanto de la Joseph-Marx-societo kiu estis fondita en 2006 por efektivigi la renesancon de tiu komponisto. Tiel, Schwertsik akceptis la pozicion de la gvidanto de organizo por la unua fojo en sia kariero kaj ankaŭ konfesis sin melodiisto laŭ la muzika filozofio kiu estis evoluigita kaj reprezentita fare de Joseph Marx.

Verkaro (elekto)[redakti | redakti fonton]

Instrumentaĵoj[redakti | redakti fonton]

Por orkestro:

  • Irdische Klänge
  • Sinfonia-Sinfonietta
  • Symphonie im Mob-Stil
  • Epilog zu Rosamunde
  • Herrn Marteins
  • Draculas Haus- und Hofmusik
  • … für Audifax und Abachum

Solokoncertoj kun orkestra akompanado:

  • Violinkonzert Nr. 1
  • Violinkonzert Nr. 2
  • Flötenkonzert
  • Posaunenkonzert
  • Gitarrenkonzert
  • „Divertimento macchiato per tromba ed orchestra“ (2007) (Trompetenkonzert)

Surscenejaĵoj[redakti | redakti fonton]

  • Der lange Weg zur großen Mauer op. 24 (1974). Oper in 2 Akten. Libretto: Richard Bletschacher. UA 13. Mai 1975
  • Walzerträume. Strauß & Strauß … als das Tanzen noch geholfen hat (1976). Ballett in 2 Akten. UA 16. Februar 1977 Köln (Oper)
  • Das Märchen von Fanferlieschen Schönefüßchen op. 42 (1981/82). Oper in 10 Szenen. Libretto: Karin und Thomas Körner (nach Clemens Brentano). UA 24. November 1983 Stuttgart (Staatsoper; Regie und Bühnenbild: Axel Manthey; Dirigent: Dennis Russell Davies)
  • Der Ewige Frieden (Das Friedensbankett) op. 58 (1990). Operette. Libretto: Thomas Körner. UA 8. Januar 1995
  • Ulrichslegende op. 63 (1992). Spiel in einem Akt. Libretto: Richard Bletschacher. UA 1992
  • Café Museum oder Die Erleuchtung op. 67 (1993). Oper in 2 Bildern. Libretto: Wolfgang Bauer. UA 9. Oktober 1993
  • Die Welt der Mongolen op. 72 (1996). Oper in 2 Akten. Libretto: Michael Köhlmeier. UA 9. Februar 1997 Linz (Landestheater)
  • Katzelmacher (2000–2002). Oper in einem Akt. Libretto nach dem Stück von Rainer Werner Fassbinder. UA 1. Juni 2003 Wuppertal (Opernhaus; Regie: Gerd Leo Kuck; Dirigent: Martin Braun)
  • Schlaf der Gerechten (2004). Operelle. Libretto: Kristine Tornquist. UA 31. Oktober 2004 Innsbruck (Tiroler Landestheater; Auftraggeber: sirene Operntheater Wien)
  • Mozart in Moskau (2014). Oper. Libretto: Ad de Bont. UA 31. Oktober 2014 am Nationaltheater Mannheim im Rahmen des Mannheimer Mozart Sommers.

Voĉaĵoj[redakti | redakti fonton]

  • Starckdeutsche Lieder und Tänze für Bariton und Orchester
  • Die Furie des Verschwindens für gemischten Chor
  • zahlreiche Lieder

Ĉambromuzikaĵoj[redakti | redakti fonton]

  • Liebesträume für 7 Instrumente
  • Eichendorff-Quintett
  • Adieu Satie für Bandoneon und Streichquartett
  • Ganesha Walkabout für Streichquartett
  • Blechpartie im neuesten Geschmack für Blasquintett
  • Hornpostille, vier Stücke für vier Hörner, op. 46 (UA 1983)