Ekzercadmajstroj universitataj

Ekzercadmajstroj akademiaj (germane: Exerzitienmeister) havis la taskon prepari la studentojn (kiuj komence ofte originis el nobelaj familioj) en la socie ŝatataj disciplinoj de skermado, rajdado, dancado kaj (malpli grave) desegnado. Ĉi-ekzercade ne temas pri spirita retiriĝo, kio ankaŭ portas la latinan nomon de exercitia.
Historio[redakti | redakti fonton]
La majstroj skermaj, rajdaj, dancaj kaj desegnaj - kiuj mem zorgis pri sia renomo - klare insistis pri la diferenco inter siaj taksoj kaj la aĵoj de aliaj, ekz. de la fremdlingvaj kaj kantaj instruistoj. Ili plejofte havis la privilegion instrui tiajn belajn aferojn - sed ilian rajtecon volis uzurpi ankaŭ amatoroj. Komence de la 19-a jarcento pli kaj pli burĝoj ekstudentis. Ĝis la mezo de la 20-a jarcento multaj tiaj tradicioj flegitis. Resto hodiaŭa en Centra Eŭropo estas la skermado akademia ĉe diversaj studentaj korporacioj. La nuna ĉeuniversitata sportumado ne estas de sama tradicio: tie ĉi temas pri individuaj korpekzercadofertoj sen historia akademia fono dume la ekzercadmajstroj ja anis senpere ĉe la akademia instruistaro.
Elstaraj ekzercadmajstroj (elekto)[redakti | redakti fonton]
skermado[redakti | redakti fonton]
- Anton Sebert († 1735)
- Christian Seemann-Kahne (1872–1943)
- Ernst Staberoh (1879–1943)
- Friedrich August Wilhelm Ludwig Roux (1817–1897)
- Gustav Berndt (1799–1864)
- Heinrich Wilhelm Kreußler (1690–1752)
- Johann Adolf Ludwig Werner (1794–1866)
- Johann Wolfgang Bieglein-Kreußler (post 1700–1780)
- Ludwig Cäsar Roux (1843–1913)
- Paul Roux (1870–1935)
- Wilhelm Kreußler (1597–1673)
rajdado[redakti | redakti fonton]
- Albert Röhling (1807–1882)
- Johann Friedrich Rosenzweig (1716 aŭ 1718–1794)
dancado[redakti | redakti fonton]
- Gottfried Taubert (1670–1746)
- Pantaleon Hebenstreit (1668–1750)
desegnado[redakti | redakti fonton]
- Johann Friedrich Schröter (1770–1836)
- Johann Stephan Capieux (1748–1813)
Literaturo[redakti | redakti fonton]
- Silke Schöttle: Männer von Welt. Exerzitien- und Sprachmeister am Collegium Illustre und an der Universität Tübingen 1594–1819. Stuttgart 2016 (Veröffentlichungen der Kommission für Geschichtliche Landeskunde in Baden-Württemberg. Reihe B: Forschungen, 209. Band). ISBN 978-3-17-031383-5
- Mario Todte: Fecht-, Reit- und Tanzmeister an der Universität Leipzig (Studien zur Kultur und Geschichte Bd. 1, eldonis Lars-Arne Dannenberg kaj Matthias Donath), Bernstadt a. d. Eigen 2016
- Silke Wagener: Pedelle, Mägde und Lakaien. Das Dienstpersonal an der Georg-Augusts-Universität Göttingen, Göttingen 1996.
- Walter Salmen: Der Tanzmeister. Geschichte und Profil eines Berufes vom 14. bis zum 19. Jahrhundert. Mit einem Anhang "Der Tanzmeister in der Literatur", Hildesheim-Zürich-New York 1997.