Marborda tramo (Belgio): Malsamoj inter versioj

El Vikipedio, la libera enciklopedio
[nekontrolita versio][kontrolita revizio]
Enhavo forigita Enhavo aldonita
AvicBot (diskuto | kontribuoj)
e Bot: Changing commonscat link from Coastal_tram to Coastal tram
informkesto kun liniskemo
Linio 1: Linio 1:
{| class="infobox"
{{FLm-titolo|Kusttram}}
{{FL-datoj
| BILDPFAD_KARTE= Buurtspoorwegen West-Vlaanderen.png
| PIXEL_KARTE= 300px
| TEXT_KARTE= Kusttram en oranĝa koloro
| KBS=
| STRECKENNR=
| LÄNGE= 68
| SPURWEITE= 1000
| NETZKATEGORIE=
| STRECKENKLASSE=
| STROMG= 600 V
| NEIGUNG=
| RADIUS=
| V-MAX=
| ZWEIGLEISIG=
| BILDPFAD_FOTO= Kusttram2.jpg
| PIXEL_FOTO= 300px
| TEXT_FOTO= Kusttram-vagonaro en Domein Raversijde
}}
|-
|Malfermo:
|1885 <small>(1a liniero)</small>
|-
|Linioj:
|Tram, Sneltram
|-
|Stacioj:
|69
|-
{{FLm-titolo|Ĉeflinio}}
{{FLm-tabelo}}
{{FLm|KBHFa||[[De Panne|De Panne-Station]] (<code>[[Nationale Maatschappij der Belgische Spoorwegen/Société Nationale des Chemins de fer Belges|NMBS]]</code>)}}
{{FLm|HST||De Panne-Plopsaland}}
{{FLm|HST||De Panne-Moeder Lambic}}
{{FLm|HST||De Panne-Kerk}}
{{FLm|HST||De Panne-Esplanade}}
{{FLm|HST||De Panne-Centrum}}
{{FLm|HST||De Panne-Golfstraat}}
{{FLm|HST||Koksijde-Sint-Idesbald}}
{{FLm|HST||Koksijde-Ster der Zee}}
{{FLm|BHF||[[Koksijde|Koksijde-Bad]]}}
{{FLm|HST||Koksijde-Lejeunelaan}}
{{FLm|HST||Oostduinkerke-Schipgat}}
{{FLm|BHF||Oostduinkerke-Bad}}
{{FLm|HST||Oostduinkerke-Duinpark}}
{{FLm|HST||Oostduinkerke-Groenedijk-Bad}}
{{FLm|HST||Nieuwpoort-Zonnebloem}}
{{FLm|HST||Nieuwpoort-Kerk}}
{{FLm|HST||Nieuwpoort-Bad}}
{{FLm|HST||Nieuwpoort-Ysermonde}}
{{FLm|HST||Nieuwpoort-Cardijnlaan}}
{{FLm|BHF||[[Nieuwpoort|Nieuwpoort-Stad]]}}
{{FLm|HST||Lombardsijde-Y.M.C.A.}}
{{FLm|BHF||Lombardsijde-Dorp}}
{{FLm|HST||Lombardsijde-Bad}}
{{FLm|HST||Westende-Sint-Laureins}}
{{FLm|BHF||[[Westende|Westende-Bad]]}}
{{FLm|HST||Westende-Belle Vue}}
{{FLm|HST||Middelkerke-Krokodil}}
{{FLm|HST||Middelkerke-Verhaeghelaan}}
{{FLm|BHF||[[Middelkerke|Middelkerke-Casino]]}}
{{FLm|HST||Middelkerke-De Greefplein}}
{{FLm|BHF||Raversijde-Domein Raversijde}}
{{FLm|HST||Oostende-Raversijde}}
{{FLm|HST||Oostende-Ravelingen}}
{{FLm|HST||Oostende-Mariakerke-Bad}}
{{FLm|HST||Oostende-Media Center}}
{{FLm|HST||Oostende-Renbaan}}
{{FLm|HST||Oostende-Koninginnelaan}}
{{FLm|HST||Oostende-Marie-Joséplein}}
{{FLm|BHF||[[Ostende|Oostende-Station]] (<code>[[Nationale Maatschappij der Belgische Spoorwegen/Société Nationale des Chemins de fer Belges|NMBS]]</code>)}}
{{FLm|HST||Oostende-Weg naar Vismijn}}
{{FLm|BHF||Oostende-Duin & Zee}}
{{FLm|HST||Bredene-Aan Zee}}
{{FLm|BHF||[[Bredene|Bredene-Campings]]}}
{{FLm|HST||Bredene-Renbaan}}
{{FLm|HST||De Haan-Vosseslag}}
{{FLm|HST||De Haan-Preventorium}}
{{FLm|BHF||[[De Haan|De Haan-Aan Zee]]}}
{{FLm|HST||De Haan-Waterkasteellaan}}
{{FLm|HST||De Haan-Zwarte Kiezel}}
{{FLm|HST||Wenduine-Sun Parks}}
{{FLm|HST||Wenduine-Molen}}
{{FLm|BHF||Wenduine-Centrum}}
{{FLm|HST||Wenduine-Manitoba}}
{{FLm|HST||Wenduine-Harendijke}}
{{FLm|HST||Blankenberge-Park}}
{{FLm|BHF||[[Blankenberge|Blankenberge-Station]] (<code>[[Nationale Maatschappij der Belgische Spoorwegen/Société Nationale des Chemins de fer Belges|NMBS]]</code>)}}
{{FLm|HST||Blankenberge-Pier}}
{{FLm|HST||Blankenberge-Sealife-Floreal}}
{{FLm|HST||Blankenberge-Duinse Polders}}
{{FLm|BHF||[[Zeebrügge|Zeebrugge-Strandwijk]] (<code>[[Nationale Maatschappij der Belgische Spoorwegen/Société Nationale des Chemins de fer Belges|NMBS]]</code>)}}
{{FLm|HST||Zeebrugge-Vaart}}
{{FLm|HST||Zeebrugge-Kerk}}
{{FLm|HST||Zeebrugge-Zeeluis}}
{{FLm|HST||Heist-Dijk}}
{{FLm|BHF||Heist-Heldenplein}}
{{FLm|HST||Heist-Duinbergen}}
{{FLm|HST||Knokke-Watertoren}}
{{FLm|KBHFe||[[Knokke|Knokke-Station]] (<code>[[Nationale Maatschappij der Belgische Spoorwegen/Société Nationale des Chemins de fer Belges|NMBS]]</code>)}}
|}
|}
[[Dosiero:Kusttram.jpg|right|thumb|200px|La belga marborda tramo ĉe haltejo en [[Oostende]]]]
[[Dosiero:Kusttram.jpg|right|thumb|200px|La belga marborda tramo ĉe haltejo en [[Oostende]]]]
La [[Belgio|belga]] '''marborda tramtransporto''' ([[Nederlanda lingvo|nederlande]]: '''Kusttram''') estas [[publika transporto]] inter [[De Panne]] ĉe la landlimo kun [[Francio]] ĝis [[Knokke-Heist]] ĉe la landlimo kun [[Nederlando]]. Temas pri la plej longa [[tramvojo]] de la tuta mondo.
La [[Belgio|belga]] '''marborda tramtransporto''' ([[Nederlanda lingvo|nederlande]]: '''Kusttram''') estas [[publika transporto]] inter [[De Panne]] ĉe la landlimo kun [[Francio]] ĝis [[Knokke-Heist]] ĉe la landlimo kun [[Nederlando]]. Temas pri la plej longa [[tramvojo]] de la tuta mondo.
Linio 5: Linio 109:


La unua parto de la marborda tramtransporto ekfunkciis inter [[Oostende]] kaj [[Nieuwpoort]] en 1885 de la kompanio NMVB (''Nacia Kompanio por Regionaj Fervojo''), aŭ SNCV en la [[Franca lingvo]]. En 1991 la NMVB/SNCV estis apartigita en du regionajn kompaniojn kaj en [[Flandrio]] la ekspluatadon transprenis [[De Lijn]].
La unua parto de la marborda tramtransporto ekfunkciis inter [[Oostende]] kaj [[Nieuwpoort]] en 1885 de la kompanio NMVB (''Nacia Kompanio por Regionaj Fervojo''), aŭ SNCV en la [[Franca lingvo]]. En 1991 la NMVB/SNCV estis apartigita en du regionajn kompaniojn kaj en [[Flandrio]] la ekspluatadon transprenis [[De Lijn]].
<!--

[[Dosiero:GleisplanKusttram1994.png|800px|none|Mapo de la marborda tramo de 1994]]
[[Dosiero:GleisplanKusttram1994.png|800px|none|Mapo de la marborda tramo de 1994]]
-->

== Vidu ankaŭ ==
== Vidu ankaŭ ==
* [[Tramtransporto en Gento]]
* [[Tramtransporto en Gento]]

Kiel registrite je 17:59, 12 sep. 2011

Kusttram
Kusttram-vagonaro en Domein Raversijde
Kusttram-vagonaro en Domein Raversijde
Kusttram-vagonaro en Domein Raversijde
Linio de Marborda tramo (Belgio)
Linio de Marborda tramo (Belgio)
Kusttram en oranĝa koloro
Linia longeco:68 km
Ŝpuro: 1000 mm (Metra ŝpuro)
Kurenta sistemo: 600 V =
Malfermo: 1885 (1a liniero)
Linioj: Tram, Sneltram
Stacioj: 69
Ĉeflinio
De Panne-Station (NMBS)
De Panne-Plopsaland
De Panne-Moeder Lambic
De Panne-Kerk
De Panne-Esplanade
De Panne-Centrum
De Panne-Golfstraat
Koksijde-Sint-Idesbald
Koksijde-Ster der Zee
Koksijde-Bad
Koksijde-Lejeunelaan
Oostduinkerke-Schipgat
Oostduinkerke-Bad
Oostduinkerke-Duinpark
Oostduinkerke-Groenedijk-Bad
Nieuwpoort-Zonnebloem
Nieuwpoort-Kerk
Nieuwpoort-Bad
Nieuwpoort-Ysermonde
Nieuwpoort-Cardijnlaan
Nieuwpoort-Stad
Lombardsijde-Y.M.C.A.
Lombardsijde-Dorp
Lombardsijde-Bad
Westende-Sint-Laureins
Westende-Bad
Westende-Belle Vue
Middelkerke-Krokodil
Middelkerke-Verhaeghelaan
Middelkerke-Casino
Middelkerke-De Greefplein
Raversijde-Domein Raversijde
Oostende-Raversijde
Oostende-Ravelingen
Oostende-Mariakerke-Bad
Oostende-Media Center
Oostende-Renbaan
Oostende-Koninginnelaan
Oostende-Marie-Joséplein
Oostende-Station (NMBS)
Oostende-Weg naar Vismijn
Oostende-Duin & Zee
Bredene-Aan Zee
Bredene-Campings
Bredene-Renbaan
De Haan-Vosseslag
De Haan-Preventorium
De Haan-Aan Zee
De Haan-Waterkasteellaan
De Haan-Zwarte Kiezel
Wenduine-Sun Parks
Wenduine-Molen
Wenduine-Centrum
Wenduine-Manitoba
Wenduine-Harendijke
Blankenberge-Park
Blankenberge-Station (NMBS)
Blankenberge-Pier
Blankenberge-Sealife-Floreal
Blankenberge-Duinse Polders
Zeebrugge-Strandwijk (NMBS)
Zeebrugge-Vaart
Zeebrugge-Kerk
Zeebrugge-Zeeluis
Heist-Dijk
Heist-Heldenplein
Heist-Duinbergen
Knokke-Watertoren
Knokke-Station (NMBS)
La belga marborda tramo ĉe haltejo en Oostende

La belga marborda tramtransporto (nederlande: Kusttram) estas publika transporto inter De Panne ĉe la landlimo kun Francio ĝis Knokke-Heist ĉe la landlimo kun Nederlando. Temas pri la plej longa tramvojo de la tuta mondo.

La tramservo haltas laŭ la linio 70-foje kaj la linio mem estas 68 km longa. Tramoj pasas ĉiun dekan minuton dum somera periodo kaj estas uzataj de milionoj da pasaĝeroj. La servo iĝis lastatempe eĉ pli alloga danke al la transformo de ekzistanta materialo al tramoj kun malaltplankaj enirejoj kaj ekuzado de novaj 'HermeLijn'-tramoj.

La unua parto de la marborda tramtransporto ekfunkciis inter Oostende kaj Nieuwpoort en 1885 de la kompanio NMVB (Nacia Kompanio por Regionaj Fervojo), aŭ SNCV en la Franca lingvo. En 1991 la NMVB/SNCV estis apartigita en du regionajn kompaniojn kaj en Flandrio la ekspluatadon transprenis De Lijn.

Vidu ankaŭ

Ekstera ligilo