Christoph Andreas Mangold

El Vikipedio, la libera enciklopedio
Christoph Andreas Mangold
Persona informo
Naskiĝo 1-an de januaro 1719 (1719-01-01)
en Erfurto
Morto 2-an de julio 1767 (1767-07-02) (48-jaraĝa)
en Erfurto
Lingvoj germana
Loĝloko Sankta Romia Imperio
Ŝtataneco Germanio
Alma mater Universitato de Erfurto
Okupo
Okupo kemiisto • universitata instruisto • anatomo
vdr

Christoph Andreas MANGOLD (naskiĝinta en 1719 en Erfurto, mortinta samloke en la 2-a de julio 1767) estis germana profesoro pri anatomio ĉe la Universitato de Jena (Universitato de Jena), krome kemiisto kaj filozofo.

Vivo[redakti | redakti fonton]

Mangold frekventis la Konsilantargimnazion en sia naskiĝurbo kaj studis poste kemion. En 1751 li ricevis la magistrecon ĉe la Universitato de Erfurto. Li estis membro de Akademie gemeinnütziger Wissenschaften.

Mangold famiĝis pro siaj studoj el pulvo kaj cinabro same kiel pro la ideo ke medicina diagnozo devus esti bazita sur simptomoj, laboratoritestoj kaj komparoj kun aliaj pacientoj. Li estis ankaŭ la konsilisto de la fama kuracisto kaj botanikisto Ernst Gottfried Baldinger.

Ferguson (1906) reportas ke Mangold laŭlitere ĝismorte studis: It can be said of him that he studied himself to death. On the 29 June 1767, he took a fancy in the evening to write a dissertation, and he worked through the cold night till 1 o'clock in the morning; at 9 o'clock he was found unconscious, and his death took place on 2 July 1767.

Verkoj[redakti | redakti fonton]

  • De generatione fossilium figuratorum, Erfurt 1745 (disertaĵo)
  • Regulas condendi systematis, perfecti, facilis et certi medicinae practicae, Erfurt 1751 (disertaĵo)
  • Chymische Erfahrungen und Vortheile in Bereitung einiger sehr bewährter Arzneymittel : nebst verschiedenen physicalischen Anmerkungen über dieselben, Erfurt 1748
  • Fortgesetzte chymische Erfahrungen und Vortheile : bestehend vornemlich in einer gründlichen und abgenöthigten Widerlegung der bisher siegenden, nunmehr aber in letzten Zügen liegenden Chymie des Herrn Prof. Ludolffs, und in einigen in der Arzneykunst nützlichen Versuchen, Frankfurt 1749
  • Opuscuala medico-physica, Altenburg 1769

Literaturo[redakti | redakti fonton]

  • Baldinger, E.G., Ehrengedactniss des Herrn Christoph Andreas Mangold ... an die Churmainzische Akademie der Wissenschaften, Jena, ĉe Christian Henrich Cuno, 1767, 40 p.
  • Ferguson, Bibliotheca Chemica, 1906: 2, 71-2.

Eksteraj ligiloj[redakti | redakti fonton]