Johann Heinrich Franz Straube
Johann Heinrich Franz Straube | |
---|---|
Persona informo | |
Naskiĝo | 30-an de novembro 1772 |
Morto | 30-an de novembro 1847 (75-jaraĝa) |
Familio | |
Infano | Adolph Straube |
Johann Heinrich Franz STRAUBE (naskiĝinta en 1773, mortinta en 1848) estis germana metalisto kaj latunvarfaranto en Vajmaro.
Li estis patro de la skulptisto Adolph Straube (1810-1839).[1] Straube la pli maljuna ŝajne famiĝis kiel artmetiisto ĉar oni menciis lin plurfoje ĉe "Journal des Luxus und der Moden".[2] Pri Straube ekzistas en la Urba arkivo de Vajmaro. Temis pri postulo de 1816 kie li petis la cedon de grundo antaŭ Jakobo-pordego al si.[3] Li estis kortega metalisto kaj en 1787 li eĉ gajnis premion. Sekve li temis disĉiplo ĉe Princa libera desegnadlernejo de Vajmaro.[4] Kiel la frato Carl Wilhelm Siegmund Straube (atelierkompaniano) li premiitis en la 28.12.1830 fare de grandduko Karlo Frederiko (Saksio-Vajmaro-Eisenach) per arĝenta meritmedalo.[5] Liaj produktoj estis tiom altvaloraj ke li rajtis fare en gravaj salonegoj de la Urbokastelo vajmara kandelabrojn.[6] Ilia ateliero estis la domo Grimmenstein, Gerbergasse 3 (la nuna adreso Gerberstraße 3). La konstruaĵo ĝis hodiaŭ videblas. Samlaboreje ankaŭ faritis la sarkofago por grandduko Karlo Aŭgusto kiu troviĝas je Princa kripto.
Ĉe Goeto-Ŝilero-Arkivo ekzistas tri kartonoj kun postlasitaĵoj de lia filo Adolph Straube.[7]
Referencoj[redakti | redakti fonton]
- ↑ "Straube, Adolph." Gitta Günther, Wolfram Huschke, Walter Steiner (eld.): Weimar. Lexikon zur Stadtgeschichte. Hermann Böhlaus Nachfolger, Weimar 1998, p. 435.
- ↑ https://zs.thulb.uni-jena.de/receive/jportal_person_00038725
- ↑ https://www.archive-in-thueringen.de/de/findbuch/view/bestand/6724/systematik/31993/archivgut/650991/searchall/Franz+Heinrich+Straube archive-in-thueringen.de
- ↑ Hellmut Seemann (eld.): Anna Amalia, Carl August und das Ereignis Weimar. 2007, p. 74 (books.google.de).
- ↑ Großherzoglich Sachsen-Weimar-Eisenach'sches Regierungs-Blatt auf das Jahr 1830, p. 117-118(books.google.de)
- ↑ Kp. pri ambaŭ Straube-oj la informojn de Axel Stefek (eld.): Energie in Weimar: Vom Mittelalter bis in die Neuere Zeit (= Energiegeschichte der Stadt Weimar. Band 1). Stadtwerke Weimar Stadtversorgungs-GmbH, Weimar 2016, p. 375-386.
- ↑ klassik-stiftung.de (PDF).