Prefabrikita domo

El Vikipedio, la libera enciklopedio
Antaŭfabrikita domo de la firmao Budde (1948)
Prefabrikita konstruaĵo en Bergfelde
Prefabrikita domo en la GDR en katalogo de 1986
Lignofosta vando en ĉarpentejo
Filmeto

Prefabrikita domoAntaŭfabrikita domo estas domo, kies minimuma parto estas antaŭe fabrikita en fabriko, transportita al konstruloko kaj tie kunmuntita.[1][2].

Laŭ la aŭstra industria normo ÖNORM B 2310 de 2009 prefabrikita domo „estas sur preparita bazo konstruita konstruaĵo el prefabrikitaj, etaĝaltaj vandpartoj al tabulegoj kaj prefabrikitaj tektaj kaj tegmentaj partoj, kiuj estas faritaj en produktejo sen influo de vetero, transportataj al la konstruloko kaj tie muntitaj.“[3] Tiu ĉi normo validas por loĝdomoj ks.[4]

Evoluo[redakti | redakti fonton]

Villa Undine de 1885 en Binz sur la insulo Rügen, la unua prefabrikita domo de la mondo.

Jam ĉe la mezepokaj konstrupartoj de faktrabaj konstruaĵoj en Germanujo estis antaŭpreparitaj kaj poste transportataj al la konstruloko. Oni eĉ vendas tiajn domojn al ekzemple Islando kaj Grenlando.

En la jaro 1624 en Anglujo loĝejoj el tabulpartoj estis konstruitaj por ricevi malmultekostajn loĝejojn por la laboristoj de la fiŝindustrio. Tiaj loĝejoj ankaŭ estas utiligataj de la armeoj diverslandaj.

En Nordameriko prefabrikitaj domoj aperas grandkvante dum la orimpeto de 1848.

La tiel nomataj Wolgasthäuser (domoj el Wolgast sur insulo Usedom estas verŝajne la unuaj individuaj prefabrikitaj domoj. Tiaj domoj havis arte ornamitajn lignajn vilaojn, kiuj estis konstruataj inter 1868 kaj 1910.[5]

Post 1945[redakti | redakti fonton]

Post la Dua mondmilito komenciĝis la konstruo de preproduktitaj domoj en grandaj serioj.[6] Oni ankaŭ konstruis domojn el ŝtalo kiel inter 1948 ĝis 1953 konstruita MAN-ŝtaldomo kaj la Hoesch-Bungalow estis vendataj en la 1960-aj jaroj.[7][8]

En Germanujo la prefabrikita domo-merkato havis altan konjunkturon komence de la 1960-aj jaroj.[9].

Avantaĝoj kaj malavantaĝoj[redakti | redakti fonton]

La avantaĝoj de prefabrikita domo estas la mallonga konstrutempo kaj firmaj limdatoj respektive prezoj. Krome la domkonstruiganto povas viziti antaŭe ekzemplojn de domoj[10]. Tamen, prefabrikitaj domoj havas malgrandan protektadon kontraŭ sonoj.[11][12]

Malavantaĝoj[redakti | redakti fonton]

Prefabrikitaj domoj havas malgrandan protektadon kontraŭ sonoj.[11][12]

Referencoj[redakti | redakti fonton]

  1. Fertighäuser: Der teure Traum vom Heim aus der Fabrik, Der Spiegel, 13a de Aprilo 2013
  2. domo/prefabrikita domo_aid_18063.html Prefabrikita domo. Die Immobilie aus dem Katalog[rompita ligilo], Focus, 25a de Aprilo 2006.
  3. domo.org/index.php/fertighaeuser Das Fertighaus[rompita ligilo], dort Was ist ein Fertighaus?, Österreichischer Fertighausverband
  4. Fertighäuser – Benennungen und Definitionen sowie Mindestleistungsumfang. ÖNORM B 2310: 2009 05 01, dort Zusammenfassung. Austrian Standards Institute
  5. domo.de/nxs/9621///prefabrikita domo/schablone1/Das-Wolgasthaus-als-Prefabrikita domo-Stammvater Deutsche Fertighäuser wurden schon 1890 produziert – das Wolgasthaus als Stammvater[rompita ligilo].
  6. Der Spiegel|ID=44449004. "Wohnungen: Wie 1871.1950,|Nr.29,1950-07-20,p.26–31
  7. Wer im Stahlhaus sitzt, hat’s gemütlich, Nordbayern.de, 21a de Septembro 2011
  8. Stahlhaus in Renninhausen: Alte Liebe rostet nicht, Ruhr Nachrichten, 10a de Julio 2008
  9. Der Spiegel. ID=45139768."Wohnungsbau/Fertighäuser: Traum von der Stange".1962,Nr.16,1962-04-18,p.48–66
  10. domoes Kauf und Bau eines Prefabrikita domoes[rompita ligilo], Verbraucherzentrale, Nordrhein-Westfalen, 2013. Abgerufen am 30a de Januaro 2014.
  11. 11,0 11,1 MBO Musterbauordnung
  12. 12,0 12,1 DIN 4109- Schallschutz im Hochbau.

Literaturo[redakti | redakti fonton]

  • Peter Burk, Günther Weizenhöfer: Kauf und Bau eines Fertighauss, 4. Auflage, Verbraucherzentrale Nordrhein-Westfalen, Düsseldorf 2013, ISBN 978-3-86336-034-4.
  • Oliver Gerst: Ausbauhäuser: Eigenleistung im Fertighausbau. Spartipps, Praxisberichte, Beispielhäuser. Blottner, Taunusstein 2005, ISBN 978-3-89367-637-8.
  • Julia Gill: Individualisierung als Standard: über das Unbehagen an der Prefabrikita domoarchitektur. 2010, Architekturen Bd. 3, ISBN 978-3-8376-1460-2 (Zugleich Dissertation an der TU Braunschweig 2008 unter dem Titel: Eigenheimbild und Fertighausrealität. Über das Unbehagen an der Fertighausarchitektur).
  • Oliver Jahn, Arnt Cobbers: Prefab Houses, Taschen-Verlag, Köln 2010 ISBN 978-3-8365-0753-0.
  • Johannes Kottjé, Angela Raab:So entsteht ein Holzhaus: von der Planung bis zum Einzug.DVA München 2007. ISBN=978-3-421-03567-7
  • Bundesverband Deutscher Fertigbau e.V. (Hrsg.): Moderner Holzhausbau in Fertigbauweise, aktuelle Werkstoffe, Entwurfsplanung, Konstruktionen. Bauphysik und Haustechnik im Holzbau. Vorteile bei Vorfertigung und Montage. Weka, Kissing 2001, ISBN 978-3-8277-1195-3.

Kromaj legadoj[redakti | redakti fonton]

  • Bauen + Fertighaus: 1/1985, s.62 – 68, Das Fertighaus – Gestern und Heute; Fachschriften-Verlag, Fellbach/Stuttgart 1985, Hrsg.: Ottmar Strebel
  • Bauen + Fertighaus: 2/1985, s.44 – 50, Das Fertighaus – Vormarsch zu Industrieunternehmen; Fachschriften-Verlag, Fellbach/Stuttgart 1985, Hrsg.: Ottmar Strebel
  • Bauen + Fertighaus: 5/1985, s.139 – 148, Holz – Tonangebend; Fachschriften-Verlag, Fellbach/Stuttgart 1985, Hrsg.: Ottmar Strebel
  • BLBS (Bundesverband der Lehrerinnen und Lehrer) Aktuell 3 / 2004: Geschichte des Holzschutzes; Arbeitsblätter des Fortbildungszentrums für Handwerk und Denkmalpflege Propstei Johannesberg, 6400 Fulda
  • Bundesverband Deutscher Fertigbau e.V. und Autorenteam Lehre- Forschungs-Praxis: Moderner Holzhausbau in Fertigbauweise; WEKA MEDIA, Kissing 2001, Hrsg.: Bundesverband Deutscher Fertigbau e.V.
  • Institut für Bauforschung e.V. Hannover (Dr.-Ing. W Triebel): Fertighaus Verzeichnis; Bauverlag GmbH, Wiesbaden und Berlin
  • Mackenthun, Michael M: Glunz Forum`86 Das Fertighaus als Markenprodukt. Chance oder Illusion?; Verlag Moderne Industrie, Landsberg/Lech 1986
  • Schäfer, Ingrid: OKAL – Pionier im Fertighausbau 1928–1998; Salzhemmendorf 1998, Hrsg.: OKAL Lauenstein

Vidu ankaŭ[redakti | redakti fonton]

Eksteraj ligiloj[redakti | redakti fonton]