Wolfgang Ablinger-Sperrhacke

El Vikipedio, la libera enciklopedio
Wolfgang Ablinger-Sperrhacke
Persona informo
Naskiĝo 30-an de novembro 1966 (1966-11-30) (57-jaraĝa)
en Zell am See
Ŝtataneco Aŭstrio
Alma mater Universitato por Muziko kaj Drama Arto de Vieno
Okupo
Okupo operkantisto • muzikisto • ludisto
TTT
Retejo http://www.ablinger-sperrhacke.com/
vdr

Wolfgang ABLINGER-SPERRHACKE (naskiĝinta en 1967 en Zell am See) estas aŭstra operkantisto (karaktertenoro) vivanta en Munkeno. Ekde la komenco de la Kronvirusa pandemio li engaĝiĝas ege i.a. en Germanujo pri la atento de legitimaj interesoj de artistoj.[1]

Vivo[redakti | redakti fonton]

Estante filo de apotekisto kaj frekventinte la Gimnazion de Saalfelden (BEA) li studis ĉe la muzikaltlernejo de Vieno ĉe Gerhard Kahry (kantado), Kurt Equiluz (kanto/oratorio) kaj Dieter Bülter-Marell (opero). La revo iĝi operkantisto havis li jam kiel 11-jaraĝulo. Post la unuaj provdungiĝoj ĉe la Landa teatro de Linz (1993–1995), ĉe la Teatro de Bazelo (deĵoro fiksa en la sezono 1995/96, pli malfrue gastante ĝis 1999/2000) kaj ĉe Gärtnerplatz-teatro en Munkeno (1996–1998) li ekde 1998 liberprofesiulas.

En 1997 li debutis ĉe Nacia Opero de Parizo kantante la rolojn[2] de Goro en Madama Butterfly, ambaŭ rolojn de Monostato en kaj de la Unua kirasito en tri aranĝoj de Die Zauberflöte, de Capito en Mathis der Maler, de la Malbonulo en Damo Makbeto de la Mcenska distrikto, de Mime en la Ringo de la Nibelungo kiel ankaŭ en la premrio de K... de Philippe Manoury.

En 1999 estis debuto lia ĉe Glyndebourne Festival Opera[3] kie li intertempe kantis pli ol 130 fojoj estante: Vaŝek en Prodaná nevěsta, reverendo Adams en Peter Grimes, Arnalta en L'incoronazione di Poppea, la sorĉistino en Hänsel und Gretel (la du lastmenciitajn rolojn Ablinger-Sperrhacke ankaŭ montris ĉe Royal Albert Hall), la dancmajstro en Ariadne auf Naxos kaj Podestà en La finta giardiniera.

Jenas aliaj roloj:

Koncertojn li donis i.a. ĉe Concertgebouw en Amsterdamo, ĉe Philharmonie am Gasteig, en São Paulo (la Mahler-an Lied von der Erde), Gurre-kantojn en Melbourne, Bergen, Lille, Hannover, Göteborg, Elbphilharmonie de Hamburgo, Saint-Denis-Festival, Royal Festival Hall kaj Helsinki Festival, Rheingold/Loge ĉe Southbank Centre London, The Lowry/Manchester, The Sage/Newcastle und Birmingham.

Ablinger-Sperrhacke kunlaboris kun la dirigentoj Kirill Petrenko, Simone Young, Daniel Barenboim, Franz Welser-Möst, James Conlon, Kent Nagano, Philippe Jordan, Ingo Metzmacher, Robin Ticciati, Emmanuelle Haïm, Daniele Gatti, Antonio Pappano, Hartmut Haenchen, Christian Thielemann, Fabio Luisi, Marc Albrecht, Jeffrey Tate kaj Susanna Mälkki.

Honoroj[redakti | redakti fonton]

  • 2016: proponiĝo por Dora Mavor Moore Award, outstanding performance- male/Opera division pro Siegfried-Mime, Canadian Opera Company[9]
  • 2017: International Classical Music Awards, plej bona video-prezento por Wozzeck (DVD, accentus music, 2017)[10]
  • 2021: Bayerischer Kammersänger[11]
  • 2022: Chevalier des Arts et des Lettres[12]
  • 2022: Österreichisches Ehrenkreuz für Wissenschaft und Kunst[13][14]

Diskaro[redakti | redakti fonton]

DVD-oj:

  • Alban Berg: Lulu, Prinz/Kammerdiener, Dir.:Daniel Barenboim, Reg.: Andrea Breth, Staatsoper Unter den Linden (Deutsche Grammophon, 2015)
  • Alban Berg: Lulu, Prinz/Kammerdiener/Marquis, Dir.: Kirill Petrenko, Reg.: Dmitri Tcherniakov, Bayerische Staatsoper (Bel Air, 2017)
  • Alban Berg: Wozzeck, Hauptmann, Dir.: Fabio Luisi, Reg.: Andreas Homoki, Opernhaus Zürich (accentus, 2016)
  • Engelbert Humperdinck: Hänsel und Gretel, Knusperhexe, Dir.: Kazushi Ōno, Reg.: Laurent Pelly, Glyndebourne Festival (Decca, 2009)
  • Claudio Monteverdi: L'incoronazione di Poppea, Arnalta, Dir.: Emmanuelle Haïm, Reg.: Robert Carsen, Glyndebourne Festival (Decca, 2009)
  • Wolfgang Amadeus Mozart: Zauberflöte, Monostatos, Dir.: Marc Albrecht, Reg.: Simon McBurney, De Nationale Opera (Opus arte, 2015)
  • Arnold Schönberg: Gurrelieder, Klaus Narr, Dir.: Marc Albrecht, Reg.: Pierre Audi, De Nationale Opera (Opus arte, 2017)
  • Richard Strauss: Der Rosenkavalier, Valzacchi, Dir.: Christian Thielemann, Reg.: Herbert Wernicke. Festspiele Baden-Baden (Decca, 2009)
  • Richard Strauss: Ariadne auf Naxos, Tanzmeister, Dir.: Vladimir Jurowski, Reg.: Katharina Thoma, Glyndebourne Festival (Opus arte, 2014)
  • Richard Strauss: Die Liebe der Danae, Pollŭ, Dir.: Franz Welser-Möst, Reg.: Alvis Hermanis, Salzburger Festspiele (Euroarts, 2017)
  • Giuseppe Verdi: Falstaff, Dr. Cajus, Dir.: Enrique Mazzola, Reg.: Herbert Wernicke, Festival d'Aix-en-Provence (arthaus musik, 2001)
  • Richard Wagner: Das Rheingold, Mime, Dir.: Daniel Barenboim, Reg.: Guy Cassiers, Teatro alla Scala (arthaus musik, 2013)
  • Bernd Alois Zimmermann: Die Soldaten, Pirzel, Dir.: Ingo Metzmacher, Reg.: Alvis Hermanis, Salzburger Festspiele (Euroarts, 2013)

Kompaktdiskoj:

  • Benjamin Britten: Peter Grimes, Reverend Horace Adams, Dir.: Mark Wigglesworth, Glyndebourne Festival (Glyndebourne Label, 2010)
  • Arnold Schönberg: Gurrelieder, Klaus Narr, Dir.: Edward Gardner, Bergen Philharmonic Orchestra (Chandos Records, 2016)
  • Engelbert Humperdinck: Hänsel und Gretel, Knusperhexe, Dir.: Robin Ticciati, London Philharmonic Orchestra (Glyndebourne Label, 2012)

Eksteraj ligiloj[redakti | redakti fonton]

Referencoj[redakti | redakti fonton]